När vi släppt av lis åkte frida och jag till ica parkeringen och försökte lära oss att sladda - helt utan framgång. Så vi gav upp, vek lite tvätt och fotade lite snö och sen åkte jag hem.
Satt och sjöng julmusik och råkade köra upp på det ribbade mittstrecket, när jag körde lite åt sidan släppte allt fäste. Jag vet inte om jag snurrade ett och ett halvt varv eller mer men det kändes som att bilen snurrade runt i flera minuter. Det enda jag kunde tänka var inte ner i diket, inte ner i diket, inte ner i diket, vad ska mamma säga?! Helt plötsligt stod jag stilla på tvären över vägen, hjärtat slog så det hördes och händerna skakade. Tcka gode Gud att jag inte mötte någon.